Monday, October 09, 2006

Hela områdets lilla baby...


Här på min gata finns det en familj, ja I.T's familj, som har en liten katt. Katten heter George. Denna katt är verkligen "one of a kind", mer som en gullig baby eller en liten tillgiven hund än den katt han ska föreställa att vara. Jag har aldrig stött på en vänligare katt. Så fort någon av grannarna kommer hem från jobbet skuttar lille George fram för att ta emot dem, stryker sig runt benen och sen kanske han får några vänliga ord tillbaka. George, the cat, är verkligen en sort för sig. Om jag kunde skulle jag gärna ha en liten katt, men Peters och mina allergier sätter P för den saken, men vi kan alltid njuta av George. George älskar att hälsa på hos oss grannar. Han tycker om att ligga och sova på soffan i vårt vardagsrum. Ibland ligger han också i Karolinas dockvagn, denna ljuvliga lilla varelse....
Som ni kanske minns från gårdagen rensade I.T och jag ogräs, och sen slog vi oss ner med varsin kopp te. I.T berättade då att George varit försvunnen hela dagen. Hon var lite orolig, men trodde nog inte att han på allvar var borta. Jag tänkte inte så mycker mer på det här förrän idag när jag fick e-mail från I.T där hon berättade mer om gårdagens "drama". George kom inte hem, inte på hela eftermiddagen, inte på hela kvällen. Alla i familjen T blev mer och mer upprörda. Dem 12 åriga tvillingpojkarna hade gråtit och kramat om sina kramdjur då dem trodde att "George is gone forever". I.T sa att det varit begravningsstämning i familjen. Klockan 23.30 igårkväll mindes I.T plötsligt att vår granne M.J hade åkt på en liten semesterresa igår vid 10 tiden på morgonen. Kunde möjligtvis George ha smitit in i M.J's hus medan hon packade bilen? Tursamt nog för familjen T har dem en extranyckel till M.J. R.T gick över till M.J's hus bara för att kolla OM George möjligtvis kunde vara där. MYCKET rikigt, så fort R låst upp dörren kom George farande!!! Där hade han alltså varit i sin ensamhet hela långa dagen. Vilken lycka för familjen T!!! Jag kan också meddela att alla grannar på vår gata är glada över att vår kära George är återfunnen. Vår egen lilla katt-hund-baby...

10 comments:

Lena said...

Vad mysigt med en sådan katt, förhöjer vi-känslan i området kan jag tänka.

Annika said...

Panter: Men absolut! Han är underbar. Vartenda område borde ha en liten George...

Anonymous said...

Vad skönt att George kom tillrätta! Och vad himla mysigt med en sådan omtänksam(!) och sällskaplig katt, en sån vill jag också ha hemmavid :-)

Anonymous said...

Katter är lycka. Fick vi ha husdjur i vår hyrelägenhet skulle jag ha flera stycken!

Anonymous said...

Det där inlägget passade precis till det jag skrivit om idag.
Det blir snart hund o katt krig på bloggen hos oss. Så fort nån nämner nåt om nån hund, kommer alla hundägare, och så tvärtom med katt älskare.
Tror vi är lite(frakligt) känsliga hos oss.

Annika said...

Monika: Han är så SÖT! Jag var precis ute med soporna och då kom han JAMANDE och strök sig mot benen, lksom för att säga "Godmorgon"...sött!

Matilda: Synd att ni inte kan ha katt eller hund i lgh. Katter ÄR lycka.

Stina: Ha, ha..Jo jar har nog märkt av husdjurs"kriget" på Bloggen.fi
Förresten har du sett att Cole Porterär tillbaks. Värre än någonsin...

Linda said...

Nu var ju jag bara tvungen att titta in till dig, och möts av din berättelse om denna ljuvliga katt. Snacka om att han är älskad :)

Annika said...

lindalotta: VÄLKOMMEN!!! Kul att du klickade dig in! George är verkligen one-of-a-kind. Så söt, vill så gärna ha en katt själv, men är glad att vi har George att gulla med. Allihopa.

Anonymous said...

oh gosh, there's George in the Swedish blog. He is famous now.

Annika said...

Ingrid: There he IS!!!! The little Sweetie..YOUR cat is famous!!!