Monday, February 28, 2011

Academy Awards

Ja, igår var det då Oscarsgalan. Den största av galor, och den roligaste att titta på. Detta är ju juvelen i kronan.
Jag satt klistrad från klockan 17 med ögon stora som tefat.
Roligast är det ju att se KLÄNNINGARNA!! OCH stjärnornas stil! KUL att sitta och HISSA och DISSA.
NU ska ni får höra vad jag, och Karolina, tyckte. Vi är rörande överens. Peter håller för det mesta med oss också...

Snyggast, wa-wa WOOOOM!!



OH MY GOD!! Jennifer Hudson. DU är stunning!! HELT rätt! Alla rätt! Vilken klänning. Den rödoranga färgen klär dig SÅ BRA!! OCH Viktväktarna har gjort underverk med dig!
YOU rule!! Hatten av!!
Betyg: 5



Mila Kunis! Vilken klänning du valde. Så fort jag såg dig stiga ut ur limon hyllade jag dig till skyarna. Först var jag lite tveksam över urringningen men det funkar så BRA det bara kan!
Snygging!
Betyg: 4,5


Vår tjej Anne! Alltid lika snygg! Alltid samma strålande leende. Alltid samma charm. Anne Hathaway! Underbar, underbar klänning. Rött är absolut årets färg!
I, for one, am IMPRESSED!!!
Betyg: 4,5.



Reese, Reese. Skådisen som bara osar charm. Ikväll var du gammaldags på ett snyggt sätt. Väldigt mycket "Mad Man" känsla över klänning och hår. Snyggt.
Betyg: 4.


Melissa Leo, vet inte vad du, eller din stylist, tänkte här. Klänningen ser ut som en dåligt sydd klänning från EPA med insydda speglar a la 70-tal.
Betyg: 1.


Florence Walsh tog helt enkelt mormors gamla 50-tals gardiner och sydde en klänning av dem. Man kan nästan känna dammlukten.
Nej, bättre upp, girl. Du som var så snygg på Grammy-galan.
Betyg: 1.


Cate, regala Cate. Alltid lika tjusiga Cate Blanchett. Ikväll klädd i en klänning som jag inte kan betämma mig över. Är den fel? Eller rätt?
Jag tycker fallet är fantastiskt, men toppen är lite schizofren.
Fulsnygg?
Betyg: 2.


Scarjo, Scarjo! En av världens vackraste kvinnor. Scarlet Johansson kan i princip klä sig i sopsäck och se bra ut. MEN, kära ScarJo. Den här klänningen räcker inte hela vägen. Den ser helt enkelt fel ut. Som om något gått fel, som om en dagisunge fått tag på en sax och börjat klippa lite än här och än där.
Betyg: 2.


Natalie Portman! VAD du är fin!!
Finaste mammaklänningen på länge. OCH du kan bära upp den.
Heja dig. HOPPAS du får en Oscar ikväll.
Betyg: 3,5

Nocole Kidman, nej, det här tycker inte jag var fint. Vad är tanken med höfterna? OM det slopats hade det varit MYCKET bättre...

Betyg: 2,5



Sandra Bullock! Alla rätt! SÅ snyggt med rött. SÅ vackert.

Betyg, 4,5

NU ska jag avsluta detta inlägg och SE på galan SOM just har börjat. Klockan är 20:40 och Anne Hathaway har bytt klänning för första gången ikväll. NU har hon en snygg vit klänning på sig istället. James Franco kan behålla sin smoking hela kvällen.

Signing out!

Sunday, February 27, 2011

Grönt är skönt...



Igår hade vi en liten midagsbjudning hemmma hos oss. Min senaste favorit bland cocktails är appletinis, alltså apple martinis. Så syrliga, så goda. Det blev välkomstdrinken för kvällen, och det kära paret som var här lät sig väl smakas.
Detta är en stark drink.
1 del vodka
½ del Apple Pucker
Skaka med is.
Servera.
Njut!

Ewa har lagt ut mars månads fredagsteman på sin blogg. Det här ska vi bita tag i! Roligt!

4 mars, Vänner på besök och ni ska äta, något enkelt och gott som du gärna gör då. Gärna recept också.

11 mars, Längtan

18 mars, Lycka

25 mars, NU

IKVÄLL går en av årets största tv-evangelier av stapeln. Det är dags för Academy Awards,Oscarsgalan!
Jag kommer att sitta som klistrad så fort de börjar sända från Röda Mattan. Tror sändningarna startar tidigt, kanske redan vid 16-17. Sedan börjar galan klockan 20.
DET blir som vanligt roligast att HISSA eller DISSA stjärnornas kreationer! Tråkigast att höra alla långrandiga tacktal. OCH, jag vet ju att det inte är slut förrän framåt midnatt. Det gäller att hålla sig vaken. INTE det lättaste då man är Yours Truly.

Ha en fin söndag!

Saturday, February 26, 2011

Semlor...


I torsdags hade Lotta bakat semlor åt oss som är med i Svennegruppen. SÅ gott! Jag som aldrig äter sötsaker under veckan grät nästan av lycka när jag kände smaken av grädden, mandelmassan och kardemumman i bullen.
Semlor, ett av världens godaste bakverk!
Semlor, ständigt på saknarlistan!
Semlor, numera ett bakverk som jag äter en enda gång på hela året (om jag inte är i Sverige, och det är jag sällan efter jul, numera).

Friday, February 25, 2011

Show and Tell: När kvällen faller.

Fredag.
NAJS.
Fredagstema.
Trevligt.

Det är för övrigt min sista fredag, för denna omgång, som värdinna. I mars tar Ewa över så vi får alla surfa in till henne för att se vad nästa månads teman blir.
Spännande...

När kvällen faller.
Just det.
Det är en skön tidpunkt på dagen. Det är vackrast när det skymmer, heter det ju. Ja, jag kan hålla med om det på flera plan.
Jag tycker om att tända lampor, och levande ljus, när skymningen faller. Nu på vårvintern tänder jag färre ljus än på hösten och i december, men något ljus brinner nästan alltid.
Just nu är jag rätt förtjust i Voluspas doftljus.



Jag tycker om när västersolen lyser in i mitt vardagsrum framåt sen eftermiddag.


Strax efter solnedgången, runt 17:30.
Voluspa doftljus i kvällen...


När kvällen faller lagar jag middag. Vardagsmiddagar är svåra. Jag har, som jag sagt förr, lite svårt att variera mig där. Men, jag lagar middag ca 5-6 gånger i veckan. På fredagarna går vi oftast ut och äter, och på lördagarna har vi ibland folk på middag. Men, om vi inte har gäster brukar vi även då laga något extra gott. SÅNT gillar jag.
När dessa bilder togs i onsdagskväll hade Karolina beställt fruktsallad, så det fixade vi iordning och åt sedan med god aptit.
I vanliga fall är det lagad mat som gäller, lovar.
Jag tycker också det är viktigt att man sitter ner och äter med sin familj varje kväll. Det är både trevligt och viktigt, tror jag. Vi tre äter middag tillsammans varje kväll, såvida inte Peter jobbar extremt sent.
Eftersom jag inte äter sötsaker under veckorna så fikar vi inte på kvällen. Ibland äter Peter och karolina glass. Jag dricker oftast någon kopp te, utan koffein. Jag är ganska känslig för koffein, har jag märkt. Det beror säkert på att jag dricker det så sällan, om jag skulle börja dricka mer kaffe så skulle min kropp automatiskt vänja sig. Men jag gör inte det, så då blir det känsligt och lätt för mycket då jag dricker kaffe. Det låter lite fjantigt och fröknigt, men så är det...

Fruktsallad var det ja...



Soffhörnet där jag gillar att sitta

Sen ser vi oftast något på tv:n. I onsdags var det ”Survivor” (Robinson) och Modern Family som lockade.
Vi ser på tv tillsammans varje kväll. Det gillar jag.
Innan jag somnar som en sten på kvällen skriver jag dagbok, och sen läser jag lite.

Läggdags...


Jatack, denna vecka som gräsis har gått bra. Jag har verkligen sovit, och det är jag så glad för. Kanske har mitt avog och min mörkrädsla (på hemmaplan) avtagit lite? Ingen är tacksammare än jag isåfall.
Jag är också glad att jag inte lyckats överföra dessa mina nojjor på Karolina.

Ha en bra fredag!

Nilla,
Desiree,
Annika,
Anki,(pausar tillsvidare)
Strandmamman
Erica
Saltis
Anna (möjligtvis "mammaledig" ett tag framöver, ni får klicka er in till den nyblivna modern och se efter)
Taina (pausar tillsvidare)
Musikanta
I am Annika
Maisoui
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Bejla
Jenny
Pettas
Mrs Clapper
Lotta
Ewa
Victoria
Malin

Thursday, February 24, 2011

Skolhets och lite nostalgi som pricken över i...

Nu är Karolina åter tillbaka i skolan igen. Ja, hon var ju bara hemma en enda dag. Det kändes lite fel att skicka iväg henne igår, men eleverna missar så galet mycket om de är hemma en dag. Igår fick jag betygsutskick, via email,från Karolinas engelskafröken, som brukligt är.

De där utskicken kommer ca en gång i veckan och de visar hur ditt barn ligger till. Mails kommer från samtliga lärare som undervisar i kärnämnena.
Engelska är ett av Karolinas favoritämnen, och hon har alltid A. Igår var det dock ett stort rött C! Anledningen till det att hon missat ett läxförhör. Alltså då hon var sjuk. Hon kan göra om det, som tur är. Men bara en dags frånvaro är omskakande.
Det gäller att hänga med, för de små, hela tiden. Vi är endast i början av high school än så länge. Det är bara att spänna fast säkerhetsbältena och hänga med på färden.

Karolina pluggar mest och helst med musik, eller tv:n på, i bakgrunden. Detta är något Peter och jag har lite svårt att förstå. Vi inser dock att det här sättet funkar för henne. Jag antar att ljudmattan i bakgrunden hjälper henne att koncentrera sig. Vi är alla olika. Hur funkar det för era barn då de läser läxor? Eller för DIG? Om du studerar.

TV:n ja. Den vill Karolina ha på när hon är hemma och sjuk. Den gör mig lite galen. När jag är ensam här om dagarna har jag aldrig tv:n på. Blir tokig av den om den ska stå på för ingen. Att hitta program att titta på för en sjuk tonåring är ju inget problem heller. Kanal efter kanal med tecknat, eller MTV eller TLC. YOU pick, there is always something on. Ja, förmodligen något som jag får gåshud av. Vi fick göra en kompromiss igår. TV:n fick vara på till 12, sen skulle den stängas av.




Tankarna gick till då man själv gick i skolan och var hemma och sjuk. Då fanns det minsann inte 300 kanaler att välja mellan. Nej, vi hade ju TVÅ!!! Och morgonprogram fanns det knappt. Det som fanns var utbildningsradion. Det låg jag och tittade på. Vad som sen visades spelade mindre roll. Klotet var en favorit som ofta gick på morgonen.




På morgonen gick också programmet SPRÅKA, minns ni det? Språka på finska, serbokroatiska, turkiska etc.
Det var skol-tv till varje pris, och varenda unge som är född på 60-talet och början 70-talet minns Skol-TV på morgonen. Det var liksom vårt MTV.
Kommer ni gamlingar ihåg programmet OM? DET gör jag!! OCKSÅ morgon-tv, TRU, skol-tv.
Te, rostat bröd, ost, täcke, smulig soffa.




Man kunde lära sig engelska också! Det här programmet, och de här programledaren minns jag tydligt!! Gör ni? Komiskt, komiskt att se idag...


Jösses, när jag sitter och tittar igenom youtube är det som en enda lång nostalgitripp. TACK YT!! Vilken källa du ÄR!
Det här är några av de morgonprogram jag hittade. Sen finns det ju hur många barnprogram som helst som gick på kvällen, vid både Halv Fem (ni minns väl det klassiska barnprogrammet) och sen lite senare på kvällen, var det 19:00 eller tidigare? 19:00 enligt YT-klippet. Men, det är ett HELT annat nostalgiinlägg och det ska jag knåpa ihop vid ett annat tillfälle. LOVAR!!


ÅÅÅ, introt till dåtidens kvällsbarnprogram. Nostalgi!!


Wednesday, February 23, 2011

En viss skillnad...

Igår natt föll snö över staden igen.
Snön gjorde så att skolorna igår öppnade två timmar sent. Vissa skoldistrikt höll stängt, dock inte Fairfax.
Nå, det spelade ju ingen större roll för oss eftersom det var sjukstuga här igår. Karolina var hemma med förkylning. Det var en lugn dag, endast knatter från ett par laptoppar hördes, lite TV ibland, någon tupplur för oss bägge (natten var usel pga förkylningen). Vi tittade också på Solsidan, som vi bägge älskar!
En lugn dag var vad den lilla behövde, även om stressen över det hon missar i skolan var överhängande för flickan med de lysande (igår matta) ögonen.


Så här var det i torsdags då jag njöt av skrivande och surfande från decket. Det var i torsdags och fredags det var 24 grader varmt...


Fast forward till gårdagen då det såg ut så här på samma ställe. Temperatur: -5 grader.


Sant är att Yours Truly till och med nu tycker att det inte behöver snöa mer iår. Det kan vara kallt,som sig bör, för årstiden. Snön behöver dock icke längre göra sig besvär. Vi har blivit lurade så mycket denna vinter ändå. Alla stora snöstormar har undvikit Washington. Så nu kan det vara *knycker surt på nacken*.

Det var alltså en sådan där dag igår som blir lite dammig och luddig i kanterna för att man lever inneliv hela dagen. Hasar omkring i tofflorna, tar en kopp te, pratar lite.
Jag surfade runt hos bloggkompisar (prisa tekniken, som sagt) och hittade denna helt UNDERBARA kudde hos "Charmigt sa Charlie" i Connecticut. Å, jag föll som en fura och tänkte, DEN SKA JAG KÖPA!! Tyvärr var den tillfälligt slut hos firman som säljer dem.
Klart rolig kudde som väckte omelbart ha-begär. Den finns på Catstudio.




Framåt kvällen fick vi lite nog av innelivet och tog bilen upp till vår bästa lokala joint, Cafesano. Där vet man vad man får, och det är alltid gott. Skönt att komma ut en sväng, om än aldrig så liten.
Sen var det ju Glee på dumburken, och det passar Gleeks som mig och Karolina.

Hoppas att er tisdag var lite mer tiddelipoh!!

Tuesday, February 22, 2011

This Week: A look back...

So, good morning (or, good afternoon, for that matter)!

Peter's in Saint Louis and I am here in Northern Virgina feeling a bit blue. I am not a fan of being home alone. Of course I have my darling little girl with the shiny eyes with me, and that helps a lot.
But, Peter...we MISS you!!

Well, anyway...
Yesterday I lost myself in memories as I watched old pictures on my computer. I got my first digital camera when I turned 34 in 2000. I was so disappointed becuase I had NO idea what to DO with a digital camera. I thought it was zero fun when you could not get the pictures as paper copies. Ha, I should just have fast forward a couple of years and then I would have found out what a fan I had become of the digital camera. Now it is a part of my life, and I would never ever go back to an old fashioned film camera again. This (digital) is the way to take pictures, but that is not what I thought 11 years ago when I recieved a little Minolta, 1,3 megapixel compact camera.

These are some photos taken with said camera...




Little Karolina, 4, as a flower girl for Georgia State Society's Cherry Blossom dance in DC.
Turning five in 2001

A new hair cut for me, I was 34-35, something like that. The picture should be about ten years old.

Only three years old at our old house here in Reston. What a doll!!!


Every once in a while it was fun, even for Karolina, to put on a princess crown. Age 4.
Me and Karolina in 2001, I would think...


Three years old on the Ocracoke Ferry in North Carolina.
THREE years old, and those eyes are still as shiny at age 14...

Three years old at our old place in Reston.

At the Disney Cruise, almost 4 years old.


Oh, the MEMORIES!! And, oh how time flies. It does feel like yesterday, in a way. In another way if feels SO distant.
My second digital camera was a Kodak (a great, great camera) and maybe we'll take a look back at those pictures one of these days as well.



Monday, February 21, 2011

Ingen helgdag här, inte.

Jaha, ny vecka. Nya tag. Eller något sådant.
Idag är det en federal helgdag här i USA. Det är President’s Day och många har ledigt från jobb och skolor. DET har dock inte vi i Fairfax County, ledigt från skolan alltså. Idag måste en snödag tas igen, och då fick President’s Day stryka på foten.
Vi har tre dagar inbakade för snölov varje läsår. Iår har fyra dagar gått åt till snö. Idag ska den fjärde dagen betalas tillbaka.
Det gör inte så mycket. Hellre att ta tar dessa strödagar än att de nallar av påsklovet som de gör i vissa andra delstater i detta land.
Så, en vanlig dag här, då’rå.

Peter sticker dessutom iväg till Saint Louis, Missouri, i eftermiddag.
TUNG SUCK, jag gillar inte när han reser. Jag gillar inte att INTE ha honom hemma. Jag sover så dåligt på nätterna då han inte är här. Jag saknar honom.
Jag har ju dessutom en underlig mörkrädsla också, och den blir inte bättre då Peter är på resande fot.
*suckar tungt, tungt, tungt*.
Peter kommer hem igen förrän vid midnatt natten mot fredag.
Näääeeeej, gillar INTE.
Trots alarm, goda grannar, säkert område etc så börjar mina tankar att tvinna de allra konstigaste scenarier.
Varför har man blivit begåvad med sådan livlig fantasi?
Karolina är ju här, såklart. Hon ska få sussa på Peters sida av sängen hela veckan. Så det så...

Det blir en dålig sömnvecka, det är lika säkert som amen i kyrkan. Det får bli dagliga tupplurer istället, I suppose.
Sen har jag ju er i cybern därute också. Tur att man kan snacka, och skriva av sig, lite.

En vanlig dag alltså. SÅ lite helg det bara KAN vara...

Sunday, February 20, 2011

På lördagen...

...var Peter och jag ute och åt på en av våra absoluta favoritrestauranger. Vi var på Morton's Steakhouse, och där blir man aldrig någonsin besviken. När vi går dit vet vi att det blir en garanterad fest för smaklökarna.
Jag började med en lobster bisque.
Till varmrätt blev det filet Oskar, jag har aldrig ätit det förr och det var så gott!
Till efterrätt the piece of resistance, en hallonsuffle som är så god att man nästan vill fälla en tår.


Jag började med en appletini, min senaste favorit bland cocktails.


Filet Oskar, mmm...

Tyvärr är det väldigt mörkt inne på Morton's så det är en aning trixigt att få till bra bilder.

Idag är det helt vanlig söndag igen med strålande vackert väder, och absolut ingen Filet Oskar eller martini i sikte...

Saturday, February 19, 2011

Friday, February 18, 2011

Show and Tell: Mitt förhållande till min dator etc

Happy Friday!
YAY!
Yippey!
Alltid lika SOFT med fredag! Otroligt att det alltid känns SÅ. Men, otroligt BRA också!!

Först ska jag ”skryta” lite. Vet ni var jag sitter och skriver detta inlägg?
JO, på mitt deck!! (förpublicerat som alltid, ni vet)
För första gången på detta året sitter jag och skriver från decket. Kinda najsilainen! Solen skiner, golfarna golfar och det är så här varmt...





På lördag, imorgon alltså, ska det dock bli kallt igen, men idag kan det bli 22-23 grader igen.
Well, yeah, även jag måste erkänna att det är lite skönt med denna värme. Fast, jag kommer att gilla morgondagen också.

Igår på decket var min kära dator ute med mig...


Och när jag tittade åt höger såg det ut så här...

Idag hade jag då tänkt att vi skulle prata lite om vårt förhållande till de tekniska tingen.
Utan tvekan är min älskade dator mitt mest älskade tekniska ting (min kamera kommer på delad första plats). Jag älskar den. Den är stor, 19 tum. Den har en superupplösning, och den är ett powerhouse!
Den enda nackdelen är att dess batteritid är så kort, men det är tydligen ett problem med alla Sony Vaios.
Min dator tar mig över hela världen. Den tar mig till era bloggar, den tar mig till vilken tidning jag än vill läsa, den fixar så att jag får läsa brev (mails) från nära och kära varje dag. Här kan jag chatta, jag kan söka vilken information jag vill, här kan jag även lyssna på Sveriges Radio, vilket jag gör OFTA!
Via den här datorn ser jag också på svensk TV. Helt underbart. De kanaler jag mest och helst ser är SVT och fyran, men jag tittar även lite på TV3 ibland. Ja, vad kan man säga? PRISA TEKNIKEN!!!
Det här levernet var helt otänkbart då jag var ny i USA för 20 år sen och arbetade som au-pair under ett år. Den nya tekniken kom inte in i mitt liv förrän 1998 då vi skaffade vår första PC. Sedan dess är jag fast och förlorad. OCH väldigt, väldigt kär i min stora, fina Vaio och hela WORLD WIDE WEB! Hoppas att laptoppen håller länge till. Den är inne på sitt tredje år. Kort sagt, min dator är min kanal till världen.




Ja, och sen har vi då mobilen.
Jag har en första generationens iPhone, som jag snart ska uppgradera eftersom AT&T har den dealen. Innan jag började med iPhone körde jag med Nokia.
Men vår allra första mobil var en Ericsson som Peter och jag delade på!! Tror det var runt 1997.
Jag är ganska kär i min iPhone också! Tycker den är underbar, även om den är mycket långsammare än Peters iPhone som är av fjärde generationen.
I min iPhone har jag min iPod, och utan min iPod skulle jag inte kunna träna. Jag är galet beroende av bra musik då jag springer och power walkar.
Så fort jag får en bloggide (vi bloggare får ideer om vad vi kan skriva om varsomhelst och närsomhelst) skriver jag ner den på min iphone. Genom iPhonen håller jag kontakten med vänner och familj via SMS. SMS är gudasänt. Numera skickar jag nästan bara SMS. Jag ringer knappt någon alls.




Ja, och sen älskar jag vår TV också, en tre år gammal Sony Bravia. Det blev verkligen en helt ny grej då den kom i våra liv (fniss, jag hör hur det låter. Sorta pathetic). Att gå från tjockTV till plattis och full HD var som en dröm (this is nuts).

Väldigt materialistiskt ämne idag. But, what the heck...ibland måste man ha sådana också.

Önskar er alla en FIN fredag så hörs vi imorgon igen om ni så vill och önskar!!

Nilla,
Desiree,
Annika,
Anki,(pausar tillsvidare)
Strandmamman
Erica
Saltis
Anna (möjligtvis "mammaledig" ett tag framöver, ni får klicka er in till den nyblivna modern och se efter)
Taina (pausar tillsvidare)
Musikanta
I am Annika
Maisoui
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Bejla
Jenny
Pettas
Mrs Clapper
Lotta
Ewa
Victoria
Malin

Thursday, February 17, 2011

Amerikanska Fenomen: Det här med att dricksa...

Så var det nyfredag igen. Hurra. Denna härliga veckodag. Härligt väder för den med sig också. Idag lär det ska bli upp till 18 grader varmt.
Det är okey. Det blir en skön prommis/springtur då.

Men, det var inte väder och vind jag tänkte prata om idag utan om något helt annat.

Idag tänkte jag fortsätta min serie Amerikanska Fenomen, och idag tänkte jag att vi skulle ta oss en titt på det här med att dricksa.
Att ge dricks är ett typiskt amerikanskt fenomen som det kanske inte alltid är så lätt att förstå sig på. När ska man dricksa? När behövs det inte?
INTE lätt att veta, jag vet. Jag har nog inte själv rett ut det där helt och hållet.




Du bör dricksa då du går ut och äter. Alltså, då du befinner dig på en restaurang där du blir serverad vid bordet. Kotymen är att ge 15-20% av notan. Man kan säga så här, är du mindre nöjd ger du 15%, men är du-fullt ut nöjd-så ger du 20%. Det kan tyckas som mycket pengar. Då kan det kanske vara lättare att tänka som så att servitören har en urusel timpenning och han/hon är helt beroende av sin dricks. Oftast delas dricksen även med diskplockarna.
OM du skulle få USEL service så behöver du inte dricksa alls, men då ska servicen också vara katastrofal. Det har hänt en handfull gånger att jag inte gett dricks, men det har inte hänt oftare än tre gånger på 18 år och jag kommer ihåg varenda gång.
Om du köper din mat över disk i en cafeteria eller food court behöver du inte dricksa alls. Det gäller även på Starbucks och andra kaffekedjor. Ofta har de dock en burk för dricks, och där kan du lägga småpengar, men BARA om du har lust. Det är noll drickstvång på sådana ställen.




Sen kommer vi då till annan service.
När jag klipper och slingar mitt hår är det här att betala dricks ett MÅSTE. Eller ja, det är väl aldrig så att någon står och vrider om din arm, men det är klar kotym.
Det är inte billigt att klippa och slinga håret, det går på ungefär 200 dollar för mig, och då ska man lägga på dricks på 20% till frisören, och sedan ska man helst ge den person som tvättat ens hår 7-8 dollar också.
Detsamma gäller annan skönhetsbehandling också, som på spas och skönhetssalonger. På kryssningar och all-inclusive-restorts är det också ett ”måste” att ge dricks, men där brukar det finnas klara besked om hur mycket som är normen för de personer som skall dricksas.

Vid mataffärerna finns ofta folk som lassar in kassarna i din bil. De står utanför affären, och är anställda av kedjan i fråga. De ger kunderna en hand där det behövs. Du behöver INTE ge dricks till dem. Ni ser, det är en snårig djungel. Det är inte lätt att veta vilka som ska dricksas och vilka som inte behöver dricksas.




Taxichaufförer dricksas alltid. Likaså är det schysst att lämna dricks till städerskan om du tagit in på hotell.
Hantverkare som kommer till dittt hus behöver INTE dricksas.

Det finns inga klara regler här, men några är solklara, som att alltid dricksa på restaurang och hos frissan. Alltid.

Nopeli dopeli, det var det om det...NU ska jag ge mig ut i den milda morgonsolen...

ALLA bilder från nätet.

Wednesday, February 16, 2011

Punkt för punkt...

Onsdag. Mittwoch. Wednesday!

Idag tänkte jag att vi kunde ta dagens ”sanningar” i punkform.

• Jajamän, jag fick min Godiva choklad och mina blommor på Alla Hjärtans Dag. Fattas bara. Men, så är jag också gift med en riktig guldklimp till make. Vi fixade en god middag på kvällen. Det gick att göra en bra Valentindag av en måndag också!




• OCH vet ni, på självaste Valentindagen var det 19 grader här. Jag upprepar: NITTON grader Celcius den 14 februari! Det kändes soft att gå ut med bara en kofta på sig istället för kappa, sjalar och vantar. Ett löfte om vad som komma skall. ÄN kan man absolut inte ropa hej, ty än ÄR det inte vår. Det är dock inte ovanligt att få ”värmelucksdagar” under vintern. En av de värre snöstormarna jag minns här i DC slog till 11-13 mars 1993. Det var en blizzard värd namnet. Jag hade just flyttat till USA och fick mina fiskar varma. Med det vill jag BARA säga att vintern ingalunda är över, inte ens här i the mid-Atlantic states. Fast, nu ska det bli milt fram till fredag, med löfte om 20 grader på fredag. Ja tack, det kan bli skönt, men jag skulle hellre tagit en SNÖSTORM (but that's just me...)


Visst har vi tillräckligt nu?

• Igår tog jag min power walk/run igen och då var det några minusgrader, men en fantastisk morgon med strålande soluppgång. Plötsligt lägger jag märke till en man med en golden retriever framför mig på parkvägen. Jag reagerar på det eftersom jag är lite halvskraj för hundar. Jag tänker att jag ska ha dem under uppsikt. Jag avbryter mitt beskådande av mannen och hunden när ett SMS kommer in på min mobil. Då jag tittar upp igen är mannen och hunden spårlöst borta. Jag fattar NOLL. Det finns ingenstans de har kunnat vika av, inga portar eller hus eller stigar. Jag fortsätter framåt och SPANAR efter dem. DE finns inte. De är som uppslukade av jorden. Har detta hänt er någon gång? Jag minns att det brukade hända mig i Stockholm. Jag kunde ha någon framför mig och plötsligt fanns personen inte där, och inte heller fanns det någonstans han/hon skulle kunna ha gått. Märkligt.
Fenomenet liknar det fenomen som ibland uppträder då man tagit någon annans sittplats efter att personen just suttit där och platsen är helt kall, ingen kroppsvärme alls fastän personen just lämnat sin stol. Egendomligt fenomen det där.


Bilden från nätet. Igår var det klarare än klart, men ändå var det som om det vore så här dimmigt...

• I det nittongradiga vädret rök de sista snöhögarna från golfbanan. Efter att det varit lugnt därute i nästan tre veckors tid har nu golfarna återvänt igen. De passar på innan ens all snö är borta. Jag antar att det drar svårt i golftarmen!

• Ikväll är det Swedish gals night out. Svennegruppen ska gå och äta indiskt och det skall bli mycket gott och trevligt, hoppas jag. Jag slipper till och med köra. Jag blir upphämtad av Lotta. Väldigt bra service det, måste jag säga.

• Håller på med en RIKTIGT bra bok för tillfället. Jag har inte läst ut den än så recensionen får vänta. Boken heter Retail Hell och är en sann berättelse om hur jävligt det kan vara att jobba inom handeln i Amerikatt, ingen dans på rosor. Det minns jag själv under mina år som dekoratör på Lord and Taylor. DÅ var jag innerligt tacksam över att slippa ha direkt kundkontakt. Hörde marrdrömshistoria efter mardrömshistoria om kunder och såg en hel del förfärliga saker med egna ögon. Sjukt.

• Aja, nu ska jag avsluta dagens punktis och bege mig till Barnes and Noble och frulla lite...Kinda vardagslyx (ett ord jag för övrigt starkt ogillar).

Ha en fin onsdag allihopa!!

Tuesday, February 15, 2011

This Week: Blog Questionnaire

I found this blog questionnaire on Petra in Brussels blog recently. I think it is quite interesting to learn a lot more about the thoughts of blogging so I decided to make my own.




How long have you blogged?
I’ve been blogging since May, 11 2006. I started the blog so it would be easier for friends and family in Sweden to follow my life here in the US. It’s been/IS such a fun ride!

How many blogs do you return to regularly as a reader?
Many! I comment on a lot of the blogs I am reading, but I am also a silent reader on quite a few blogs that I follow.

How many of the blogs you read are “diary blogs”?
Almost every single one is a “diary blog”. Those are my favorites. I also read a few fashion and interior design blogs.

Do people who know you IRL recognize your personality in the blog?
That is a very good question. I have no idea. Most of my IRL-friends read my blog, but the IRL-friends seldom comment. So, I don’t know...
This will have to be a question to the people in IRL that read this blog; am I recognizable in my writing ;-)?


Have you found a working balance for how private / personal you want to be in the blog?
I do not want to be private on my blog, but I do want to be personal. A personal, but not private blog is what I am striving after. I do, however put photos of myself, my family and my friends on the blog. I write their names, and not just a letter. I don’t want it any other way, and I think it is totally fine with all the people involved, and in my book that is not too private either.

Do you blog in order to get recognition / acknowledgement?
Of course I do! Show me a blogger who does not! I don’t think s/he exists. If you write a blog post you DO want comments on said post. A blog without comments is a dead blog. If I did not get any comments at all, I would put the blog to eternal sleep. The comments are the blood and nourishment of the blog. I emphasize this so that you ALL know how very important it is for a blog writer to hear from her/his readers.

Have you met people IRL through the blog?
I have, and it’s been a blast. It is funny, but you do get to know a blogger very, very well thru a blog. I have met up with: Jacal, Saltis, Petra in Brussels (I even stayed with Petra and O in Puerto Rico before our cruise in April, 2009), Petra in Connecticut, Desiree and Anki. Strandmamman, Ingela and Ulla. Londongirl. Humlan and Rosvik
I have yet to meet a blogger I have not clicked with. I have met so, so many true friends thru this blog, and other blogs. I hope I didn’t forget anybody! Oh, and with Helena of course, but the two of us go waaay back in real life. ALL the way back to first grade.
And then, of course, I clicked BIG TIME with Taina in Connecticit the first time we met! I hope we'll see each other soon!!

Do you think that it might be dangerous for some people to blog?
Yes, I do. Right now I am reading a couple of blogs from Sweden where things have turned downright NASTY. One blogger is dying of cancer, and her husband is complaining about her, and his life like there is no tomorrow on HIS blog. This has turned into an unhealthy virtual blog war in cyber space between the couple and their (HUGE circle of) readers. And yes, they are married. It is very dangerous, if you ask me.

What are the drawbacks of blogging, for you?
It is time consuming to write a blog, and to think of WHAT to write, to take pictures and to take care of your readers. I do believe in answering EVERY single comment.
I love it, though, all of the above. If I did not love writing this blog, I would not write it. This blog is a huge part of me, and I look at it almost as a job (that I totally and utterly love).
It also takes time to read and comment other people’s blog, but I love that, too!

Do you think that you will still be blogging two years from now?
I really hope so. I am planning on it. This is way too much fun to give up!

Monday, February 14, 2011

På Alla Hjärtans Dag...

Idag är det Valentindagen, Alla Hjärtans Dag, Vändagen...
Det vore konstigt om jag inte skrev om den, speciellt eftersom jag befinner mig i ett land där dagen firas STORT!
Läser om folk som bojkottar Valentine, men varför göra det? Det är väl en fin dag att fira. Fira alla vi tycker om och älskar. Visst kan man fira utan att ta del av det kommersiella bakom dagen. Vi kan idag-- till exempel --maila någon vi inte haft kontakt med på länge. Vi kan även lyfta telefonen och ringa det där telefonsamtalet till en gammal vän eller släkting som aldrig blir av.
Vi behöver inte vältra oss i rosor, maffiga Hallmark-kort, presenter, choklad och restauranger som serverar Valentinmenyer till megapriser (oftast inte speciellt gott heller). Alla Hjärtans Dag gör man med som man vill, stort eller smått.




I Finland firar man Vändagen, det är fint. Vännerna står i centrum. Det gillar jag.
Jag ska ringa till min mormor framåt dagen och önska henne en fin Alla Hjärtans Dag. Mina föräldrar är där också så jag ka slå tre flugor i en smäll med det samtalet.




Vi här i Washington går en vårlig vecka till mötes. Hur låter det med 17 grader varmt på fredag?

Jag snör härmed på mig mina gympadojjor och beger mig ut i den vackra morgonen, med iPoden stadigt i öronen ska jag nu power ”walka”.

Och, tja....Jag hoppas ju att den käre maken har köpt lite Godiva choklad till mig så här på dagen V...
Ty, den chokladen tycker jag är godast i världen! SÅÅÅ liiiite kommersiellt vill jag nog fira, jag också ;-)

NU ska jag önska ER, alla fina-fina, ja FINFINA, läsare en riktigt SKÖN ALLA HJÄRTANS DAG!! TACK för att ni läser och TACK för att ni kommenterar SÅ FLITIGT!
YOU RULE!!


ALLA bilder från nätet