Hemma i Sverige drar det ihop sig till Valborg och Första Maj.
Ingen av dessa båda dagar uppmärksammas här.
De existerar inte.
Helgen som ligger framför oss är av helt vanlig sort.
Men, jag hoppas att ni alla i norden ska få det mysigt och festligt.
Valborg är ingen helgdag jag direkt känner av med sugande saknad.
Visst, förvisso, jag skulle gärna ta en expressresa hem till Stockholm imorrn. Äta gott och se någon eld.
OCH fyrverkerier, förstås.
Det var SÅ länge, länge sen jag var hemma på Valborg. Senaste gången jag var hemma en Valborg var 1993.
Kan inte minnas att vi, under tonåren och tidiga 20-åren, gjorde något särskilt på Valborg. Kanske att vi var hemma hos någon och åt gott.
Men för mig har det aldrig varit någon sup och festhelg.
Dagen är väl det för väldigt många yngre numera, kan jag tro.
När jag var yngre brukade vi gå till elden, ofta var det kallt. Kanske det till och med någon gång ven snö i luften.
Manskören sjöng alla fina vårsånger vid brasan. Vårsånger som vi också sjöng i skolan, och även hemma.
Så fina. Sådan stämning runt dem.
Min valborgshöjdpunkt var alltid fyrverkerierna. Älskade det!
ÄLSKADE!
Ja, jag älskar fyrverkerier än idag. Ju fler desto bättre.
Ah, låt krutröken svida i luftrören!
Ja, här skulle jag gärna vilja stå imorrn!
På svennefrullen igår pratade vi lite om Valborg. Mina svenska vänner sa att de brukade smälla smällare då de var barn.
Jag har noll och inget minne av det.
Det kan vara så att jag har glömt bort det helt. Det kan också vara så att vi inte gjorde det i good, old Blackeberg. ELLER, rättare sagt att JAG inte gjorde det. Men, som sagt, jag kan verkligen också ha glömt det. FÖR--som sagt-- jag var inte typen som smällde smällare precis.
Det fick andra göra.
Vad jag bland annat minns från Valborg är att mina föräldrar vissa år gjorde mjöd som stod klar till dagen. DET var spännande, tyckte vi,
Vi tyckte det var gott också. Speciellt på något sätt.
Vi fick inte dricka mycket av mjöden, men lite fick vi iallafall. OCH den var inte speciellt stark.
Ett fint minne.
Minns också att vi alltid åt lite extra god middag på Valborg. Och ja, vi gick ofta till brasan nere vid Ängbybadet. När vi bodde på Hässelby Slott var det Grimstafältet som gällde för elden.
Kylan i luften, och värmen från elden, den känslan minns jag.
OCH vårljuset. Mina föräldrar har alltid varit bra på mys och fix. Den genen tror jag att jag ärvt, tack och lov.
Några enstaka år var det faktiskt så pass varmt att man kunde ha shorts på Valborg. För det mesta var det säkert sådär runt 8 grader varmt, så vill jag minnas det. En ren gissning visserligen, men det känns som om ca 8 grader är ett rimligt Valborgsminne vad gäller tempen.
En av mina kompisar hemma i Sverige brukade säga att man fick luras på sista april också, liksom man fick den första april.
Känner någon av er igen det?
Maj, maj måne. Jag kan lura dig till Skåne.
Fast nej, jag tror inte vi direkt lurades sista april.
Det var härlig vår! DET var det!
Blåsippor och vitsippor i backarna.
Ljusa kvällar.
Cyklarna togs fram.
Hoppa hage.
Hoppa rep.
Slängrep.
Musöron på träden.
Knästrumpor och träskor.
Hur firar/firade du Valborg?
Brukade du smälla smällare?
Luras sista april?
Äter ni (åt ni) något särskilt dagen till ära?
Här verkar vädret i helgen bli allt annat än bra. Det blir kanske så att vår vandring regnar inne, bokstavligt talat.
Ha en fin och trevlig Valborg och Första Maj!!