Wednesday, August 17, 2016

Nu blir det ett längre uppehåll här på min blogg.

Hejsan ni som troget läser här!!

TACK för det, förresten!
Det är så roligt att ha er alla här trots att sommaren blev en ganska gles bloggsommar för min del. Men, så är det för de flesta. På sommaren ska man göra annat än att sitta vid datorn.

Nu, när ni andra går tillbaka till rutiner i vardagen igen, tar jag en lång paus från min blogg.
Varför det nu då?
JO, för att i eftermiddag sätter jag mig på SAS-planet och åker mot den Höga Nord!
NU ska jag hem!
OCH jag är borta i hela FEM veckor.
Inget bloggande alls blir det på denna bloggsida under dessa veckor. Jag återkommer här i slutet av september igen. På heltid, måndag-fredag.



Fuktiga, heta dagar i min täppa.  När jag tar ut min kamera immar den igen på nolltid.





I eftermiddag, om det inte blir stora åskväder (PLEASE, vädergudar, PLEASE!!) eller annat strul (vilket är troligt, hmm ... ), lyfter planet mot Köpenhamn. I CPH byter jag plan och fortsätter till Arlanda. På Arlanda byter jag plan och fortsätter mot Vasa i Österbotten.
En lång resa, onekligen.
NU är det min tur att vara vid sommarstugan!
Jag är såklart medveten om att sensommaren bjuder på mer höstligt väder än sensommarsol och värme. Men, vet ni, det kvittar mig FULLSTÄNDIGT!
Jag bryr mig inte alls om hur vädret blir.
Jag har fått min ranson av sommar och hetta, ja VRÅLHETTA, den här sommaren. Ganska nöjd, det är jag det.
Tror inte ens jag kommer att bry mig om att packa ner shorts.
Efter veckorna i Närpes väntar tre hela veckor i Stockholm. HÄRLIGT!!

Som vanligt kommer jag att vara mer aktiv på Facebook och Instagram (när jag har wifi, vill säga).
Ni kan följa mig på instagram, om ni vill, @skandigirl

Karolina styr kosan söderut på söndag.
En alldeles splitterny lägenhet väntar på henne nere i Elon. I den ska hon bo med två tjejkompisar, på campus.
Det lär bli hett på söndag under inflyttningen. Peter och vår goda vän Keith ska hjälpa Karolina att kånka grejer och att flytta in.
Karolina är glad över att få åka ner till Elon igen och påbörja ett nytt läsår.






SÅ, ha nu en fin övergång till hösten!
Ha det riktigt bra, alla ni.

Stay classy!!

Tuesday, August 16, 2016

Blandad konfekt.

Hej och godmorgon på er tisdagsmänniskor!


Halva augusti har gått. DET är ju verkligen konstigt.
Fastän jag varit här i USA hela sommaren så tycker jag att den försvunnit i en suck.
SÅ fort har sommaren gått.
Underligt.

Hörni, vi har haft värmebölja som heter duga. Temperatur på 38 grader med så kallat "heat index" på 43-44 grader.  Så blir det i fukten, fukten adderar 5-10 grader.
Ingen av er behöver vara avundsjuk på det här vädret. Jag försäkrar er.  Det finns INGET att avundas.
Det är enbart plågsamt, och väldigt svårförståeligt för den som inte upplevt det.
Man kan jämföra sådan här enorm värme med midvinterns kyla. Ingen mäktar med att vara ute.
Faktum är att det ÄR farligt att vistas ute också. Vi har haft Extreme Heat Warnings (code red) i helgen.
Om man är lite äldre, lung eller hjärtsjuk, så ska man överhuvudtaget inte gå ut. SÅ onyttigt är detta för kroppen.

Jag satt ute, i skuggan, i lördags. Det var 38 grader klockan 16 på eftermiddagen. Det är ju alltid hetast framemot sena eftermiddagen, som ni alla vet, så är det överallt.
Jag SATT, bara SATT, i skuggan. Efter ett par minuter bröt svetten fram. Det var som att sitta i en bastu.
Det är allt tur att vi har AC!
Utan den skulle vi försmäkta.
Min grannes AC pajade i fredags, så vidrigt. De “får” en ny på onsdag. Tursamt nog är de på semester fram tills imorrn.
Poolen? Nej, det är för varmt för att gå gå dit också.
I lördags var det så varmt att jag märkte att till och med cikadorna tystnade.


OM jag tar ut min kamera i denna fukt immar den igen.
På nolltid.
Men nej, på mig har det egentligen inte gått någon nöd tack vare AC och fläktar.
Dock, jag tror att samtliga ser fram emot lite mer drägliga temperaturer nu.


Nåväl …

Idag ska vi ta oss en sista titt på Kalifornien.
Dagens bilder är samtliga från vår resa.



Pacific Coast Highway 1.  Älskar den vägen!!  Detta  foto är taget i Ventura.   Vill man hitta en strand att vara ensam på går det utmärkt bra!


Ännu en bild av en strand precis vid PCH.  Ja, vad underbart det är!


PCH.  På väg in i Malibu.


Santa Monica Mountains Recreational Area.  SÅ vackert längs denna sträcka.





Det där drömska ljuset som vilar över kusten i Kalifornien.  Lite "gammeldags", lite vitt, genomskinligt.  Det som vi ALLA sett i filmer och TV.  Märkligt ljus, och mycket vackert!


Marina del Rey i L.A.  Vi bodde här våra två sista nätter i Kalifornien.


Marina del Rey.


Peters pappa Pete har en kär kusin, Nancy, som bor uppe bland kullarna i Malibu.  Här på bilden är Nancy, hennes man David och deras hund, Hugo.
Vi var ditbjudna på lunch.  Vägen dit från Burbank var spännande, to say the least.  Jag hade nog egentligen inte FATTAT hur bergigt det är i L.A.  OCH hur mycket man åker på såkallade Canyon Roads (CYN).  De vägarna slingrar sig bland bergen.  Den kända Mullholland Drive är en sådan canyon road tex.  OCH när vi skulle till Nancy och David gick färden just längs Mullholland.  Jag tyckte det var OTÄCKT och samtidigt SÅ  enastående vackert!!  Vägen slingrar sig och har djupa stup längs med kanten.  Jag är glad att JAG inte körde.  OCH jag är glad att inte behöva köra dessa canyon roads i mörket.  MEN bor man bland kullarna i LA är det sådana vägar man måste lära sig greja.
Nancy och David var ett underbart värdpar.  Jag har träffat dem bägge här i DC flera gånger, men detta var första gången jag såg deras vackra, vackra, vackra hem...!!!


Utsikten från en av Nancy och Davids altaner.  Här tog vi ett glas vin i sommarhettan.  När jag kom ut på deras baksida skrek jag till!!  Jag tror aldrig jag ropat när jag kommit hem till någon förr, men det gjorde jag här.  Helt spontant och okontrollerat.  JAG kunde inte FATTA, och ta in, deras enorma utsikt över Stilla Havet.  Helt, helt otroligt sagolikt vackert!
Nancy och David har bott i LA sedan 1981, de är från Detroit.  Jag frågade om denna utsikt någonsin blir vardagsmat.  Nej, sa de, aldrig.  Jag fattar, jag förstår fullkomligt!!


Utsikten.  Ack ja, från alla tre plan i huset (som David fö ritat)  denna enorma utsikt över havet.  På andra hållet bergen.  Det händer att de ser pumor smyga omkring.  En gång kom Nancy ner i sin trädgård och möttes av en puma.  Hon stängde in sig i garaget (närmaste dörr hon hade tillgänglig) och ringde Animal Control direkt.


Nancy och Davids utsikt från uppfarten till huset.  Jomen, jomen...MAFFIGT!!!  Hoppas verkligen jag får chansen att hälsa på bland kullarna i Malibu igen.  Hörde att Dustin Hoffman bor i området, och säkert en hel del andra också som vi kanske alla hört talas om.


Peter och jag tog en utflykt till Griffith Observatory på Mount Hollywood.  Storslagen utsikt över hela Los Angeles.


OCH den existerar, den däringa Hollywood-skylten!  När jag väl sett den såg jag sen även nerifrån vägarna.  Innan dess trodde jag nästan den var en myt, haha!!  Man kan vandra upp till skylten, det fanns många leder att välja på för vandrare.  Men vandrade? NEJ, det gjorde inte Peter och jag.  SÅ hett som det var då vi var uppe vid Griffith.




Sen en verklighets-check.  Trafiken.  Så vidrig.  Vidhåller, jag skulle INTE vilja bo i LA.  Däremot finns många vackra grannskap inom Los Angeles hank och stör.  Men att bo där? Nej, inte min grej.  Skulle inte fixa den enorma trafikvolym som råder på samtliga freeways dygnet runt.  Skulle bli tokig.
Men att hälsa på en dag eller två? Varför inte.   Det bästa är nog ändå känslan att lämna Los Angeles bakom sig och upptäcka allt i Kalifornien som INTE är L.A!  Det är det bästa.  OCH jag kan inte bärga mig tills jag verkligen kommer tillbaka igen.  Kalifornien har flyttat in även i mitt hjärta.


Nu önskar jag er alla en fin tisdag så hörs vi imorgon igen.

Thursday, August 11, 2016

Är det verkligen höst?? Här och NU! Fjärilar och lyckan att ha en dotter hemma.

Hej och godmorgon torsdag!


Idag tar vi en liten paus från Kalifornien och ägnar oss åt lite punktande istället.
DET var ju länge sen jag ägnade mig åt den skrivformen.

So here goes!


*   Höst?

Ofta--nu i augusti-- när jag nu läser på svenska bloggar, Facebook och Instagram slår det mig hur många hemma det är som talar om hösten, och som dessutom REDAN tycker att det ÄR höst.
Men, hallå, augusti är en sommarmånad! Snälla, gå inte händelserna så mycket i förväg. Än är det sommar, även om vädret kanske blivit blåsigare och svalare uppe i den höga nord.
Jag såg även på någon större blogg hur bloggskribenten redan nu klär sig i höstkläder och “myser in mig med tända ljus, plädar och  riktigt höstar till det.  Höst!  Älsk på det”.
Visst, jag är höstälskare av RANG! Men samtidigt blir det lite ledsamt att se dessa höstflirtar redan i början av augusti.
Hösten därhemma är ju lång som den är. Redan i september kan jag lova att det är många som  kommer att börja snacka om jul.
Augusti kan SÄKERT komma att bjuda på många äkta sommardagar.   Värmebölja Galore kan slå till  månaden ut, och värmebölja kan det bli i nästa månad likaså.  September brukar vara väldigt vacker hemma, mer somrig än höstig många gånger.  Hav tröst, folk ;-)
Jag blir bara lite trött. En anings trött …

OCH en sak till när jag ändå gnäller.  Vaddå  ÄLSK?  Det låter så töntigt.  Ja jag fattar, en förkortning av älskar, såklart.  Kanske lite likt LOVE?  Jag kan inte vänja mig vid att se det ordet, och jag undrar hur många som egentligen använder det i sitt talspråk?
Säkert inte så många (tack och lov.  Verkar vara blogg och instagramspråk)
Jag tycker dock vi bör vara överens om att sluta skriva det också ;-)
Det var dagens ordgnälleri från Yours Truly, haha.  Gammal och gnällig?  Tjaa, det kan hända, när jag sätter DEN sidan till.



*   Här och nu …

Hos mig är augusti en tung och SANN sommarmånad. Det är nu sommaren når sin kulmen! Augusti brukar vara den hetaste och fuktigaste av alla sommarmånader. Lite som februari brukar vara den strängaste vintermånaden.
Augusti här är HET, FUKTIG och väldigt somrig. Ingen höst i sikte så långt ögat når.
Inte i naturen iallafall.
I butikerna däremot där är det lite annat ljud i skällan, där finns alla “back to school” attiraljer som skrivblock, pennor, skolväskor. Ja, allt om har med skolstarten att göra.
Redan i juni månad såg jag Halloween på en stor hobbyaffär som heter Micheals (jo, jag rös, och INTE av välbehag.  HUA). Men--fine-- låt butikerna ta ut årstiderna i förskott. MEN VI behöver INTE göra det.
Höst hos mig blir det inte förrän under andra halvan av oktober. På gott och ont.
Jag brukar vara redigt trött på sommaren när oktober anländer.



Samtliga bilder är tagna med min iPhone.  Alla foton är knäppta under mina morgonprommisar  de två senaste veckorna.


Dessa blommor är SÅ vackra, och de växer vilt!  De är släkt med hibiskusen, och de går under namnet Rose of Sharon.  De blommar i vitt, gult och rosa.  Älskar dem!

Sen dessa, som växer vid en av "mina" sjöar.  Cikoria, rödklöver och hundkex.  Det kan sticka till lite i bröstet av hemlängtan och nordenkänsla då jag ser dem.  De återfinns överallt i naturen nu.


*   Fjärilar!

Augusti är fjärilarnas månad. Jag ser så mycket fjärilar överallt. Varje dag. I massor.
De är så vackra, och de gör mig så glad.
Fjärilar som flyger omkring när jag är ute på mina dagliga promenader. När jag är ute och går om morgnarna måste jag ha en trasa, eller hushållspapper, med mig. Jag blir såååå genomsvettig av värmen och fukten att jag måste torka mitt ansikte om och om igen.




De här fjärilarna, som går under namnet Swallowtails (machaon) här, är vår absolut vanligaste fjäril.  De finns överallt nu.  I massor.  Jag tycker  SÅ väldigt mycket om dem.  De är stora, och vackra!  De flesta är gula, som dessa bägge.  Dock, de finns även i nästan blålila.  Mer fjärilar åt folket!





*   Tycker om!

Att ha Karolina hemma i huset igen. Det är så roligt att laga hennes favoriträtter, prata med henne dagligen, se tv-program tillsammans, åka till Home Goods, IKEA och andra butiker,  kanske gå på bio då och då.  Kort sagt, att hon finns med mig i mitt dagliga liv, den lilla!
Snart bär det av till Elon igen då en ny termin, och det tredje året, tar sin början.


*   Trevlig helg!

Det önskar jag er ALLA! Vi hörs här på tisdag igen, om ni vill och önskar!!



Solnedgång vid "min" andra sjö.  Sjökonst? Japp!


Min nedre uteplats i solnedgången.


Sommarmorgon i augusti.

Trollsländor. DE återfinns också överallt nu. Precis som hemma hör de sensommaren till även i min lilla vrå av världen. Jodå, jag tycker om trollsländor.

Wednesday, August 10, 2016

Den absoluta höjdpunkten!

Godmorgon onsdag!


Vi ska återvända till Kalifornien i dagens inlägg. Jag har ju en del att visa, och berätta, därifrån.
Både Peter och jag tyckte att resans absoluta höjdpunkt var vår utflykt till vindistrikten. De dagarna har en alldeles speciell glans omkring sig.
Vi njöt i fulla drag.
Det är ingen hemlighet att jag och Peter älskar vin, och att komma till ett äkta vindistrikt är en ren fröjd.

Vi tog vår lilla resa genom Santa Ynez Valley, och dess otaliga vingårdar, en vanlig julimåndag. OCH låt mig säga så här, jag är så glad att vi for en vardag, och inte en helg. Det var ingen som helst trängsel på vingårdarna. Det var lugnt, stilla och vi tog rubbet i vår egen takt.



Santa Ynez Valley.  


Ja, ni ser ju tydligt hur TORRT det är i naturen.

OCH det var så vackert att jag bara ville stanna, och fota, i varenda kurva.

Precis, vi tog så kallade “wine flights" på tre olika vingårdar. Samtliga av dessa tre vingårdar finns med i filmen Sideways.
Att smaka av vinerna kunde vi göra helt i vår egen takt. Det fanns ingen jäkt eller stress vad gällde det.
Vi satte oss, och sen fick vi gå och hämta påfyllning när vi ville.
Det var härligt och underbart.
Så att dricka oss igenom tre vingårdar tog ungefär fem timmar.





Den stora stöddiga "trucken" som vi hyrde.  Jodå, jag gillade :-)


Vi satt ute, och vi njöt.
Vi njöt så in i bomben!
Vinet, Kalifornien, de vackra omgivningarna, vädret, lugnet … Ja, rubbet.
En liten dröm gick i uppfyllelse för mig i och med denna resa.



Firestone Vineyard.  Det var här "vårt gäng" i Sideways flydde från en tråkig vin-guidning i vinkällaren.  Vinet här var verkligen gott.  Peter och jag gillade det verkligen!


Firestone.



Chardonnay.


Det är heller ingen hemlighet att det råder svår, svår torka i Kalifornien. Det märks, och det syns  överallt. Torkan ÄR övertydligt i naturen. Det är torrt, det är brunt. Istället för grönt gräs är det hö. Jag såg inga vilda blommar överhuvudtaget. Om det skulle börja brinna skulle det betyda katastrof, och det brinner ju med jämna mellanrum på olika ställen i staten. Hemskt. De skulle behöva regn, regn i massor.
Vattenbristen blir man ständigt påmind om. Hotellen informerar om att man ska korta ner sina duschar, att man ska stänga av vattnet medan man borstar tänderna etc. På restauranger ber man om vatten. Här på östkusten kommer vattnet utan att man behöver be om det då man är ute och äter. Det är så annorlunda i Kalifornien. Jag skulle unna dem regn, det regn som de så väl behöver. Grönsaks och fruktodlingar såg jag MASSOR i Kalifornien. Stora, stora åkrar och fält. OCH så alla dessa vinodlingar förstås.
Vinrankorna vattnas via svarta, diskreta, smala slangar som är invirade i rankorna. Vattnet droppar långsamt ur slangarna ett par gånger om dagen.



Vinrankor en masse.



Pinot.  Ge mig :-)


Värmen är TORR! Det är inte alls som på östkusten. På nätterna blir det ordentligt svalt. I Solvang gick temperaturen upp emot 32 grader medan vi var där, men på nätterna är det runt 11-12 grader. Detta mitt i sommaren.
På morgnarna är det ofta dimma. Dimman rullar in från Stilla Havet, och den är viktig för dem som odlar vin.
Framåt eftermiddagarna börjar det blåsa upp. Dagligen.
Vädret är som ett urverk. Dag efter dag efter dag …





Fess Parker.  Det var här Miles (Sideways) fick reda på att hans manus hade blivit refuserat. Och det var på Fess Parker (som var omdöpt till Frass Parker i filmen) som han drack direkt ur spottkärlet under vinprovningen.  Peter och jag satt ute och njöt av det supergoda vinerna.



Här är jag på Foxen Vineyards.  Det var på Foxen Miles och Jack (Sideways) träffade Maya, som jobbade på vingården.  Foxen är den vingård Peter och jag gillade ALLRA mest!  Kolla in färgerna i naturen.  Ja, ni förstår torkan!

Kort sagt, de här dagarna i Santa Ynez och Santa Maria i Santa Barbara County mitt i Central California Coast Wine Country var höjdpunkten på HELA resan.
Dagar jag kommer att bära med mig resten av mitt liv.



Fess Parker.


Fess Parker.

Foxen.  Vid exakt klockan 15 kom en av gårdens anställda och fällde ner alla parasoller.  De väntade på vindarna som blåser upp VARJE eftermiddag.  Och visst, nästan direkt efter att hon fällt parasollerna började det blåsa.


Som jag sa igår, jag vill återvända till Kalifornien. Besöka fler vingårdar, åka längs Pacific Coast Highway. Se Big Sur (som vi ju skulle ha gjort på denna resa, men som inte blev av), vistas i San Fransisco, åka till de stora vindistrikten i Sonoma, Napa och Carmel.
Som tur är finns allt kvar tills nästa gång jag styr kosan västerut.



Foxen.


På Foxen provade Peter och jag endast vin av druvan Pinot Noir.  SÅ goda, allihopa!



OCH det fanns gott om kolibrier.  SÅ söta.  De finns hos mig också.  Älskar de små söta fåglarna.

Ha en underbar onsdag så hörs vi igen imorgon.